Det bär jag med mig till delkurs 2

Tre intressanta, intensiva och omvälvande veckor har resulterat i en rad intryck och tankar. Det första som slog mig är  hur mycket av en lärares tid som går åt till andra saker än just undervisning. Det verkar som en stor del av min LLU:s planeringstid går åt att reda ut bråk, ringa föräldrar och arbeta med sociala problem.

I den klass som jag följt mest finns en del "oroliga" elever som har svårt att fokusera på skolarbetet och som inte verkar finna den ro som krävs för att kunna arbeta självständigt. Detta är elever som istället vandrar runt i klassrummet, leker med sina telefoner och bråkar med varandra. Jag tycker det har varit svårt att veta hur jag ska hantera dessa elever och har funderat mycket på hur man bäst bemöter och motivera dem att ägna sig åt sitt skolarbete. En lösning som diskuterades på praxisseminariet var att dessa elever kanske behöver en tydlig och detaljerad planering över vad som ska göras och vad som förväntas av dem.

Under de här tre veckorna har jag även lagt märke till stora de nivåskillnader som finns mellan eleverna i klassen. Jag har funderat mycket på hur man kan jobba för att anpassa undervisningen så att "svagare" elever ska kunna arbeta i sin takt och på sin nivå utan att de hamnar efter. Jag tänker framförallt från matematikundervisningen där det finns stora skillnader i elevernas förståelse och där jag upplever att det inte finns tillräckliga möjligheter och tid för att hjälpa dessa elever. Under praxisseminariet gavs det exempel på en skola där ett helt arbetslag jobbar med matte samtidigt och där man har delat upp undervisningen i tre steg där eleverna själva kan känna vilken nivå de vill arbeta på oavsett om de går i årskurs fyra, fem eller sex. Detta är ett arbetssätt som jag själv tror mycket på och som nog skulle kunna hjälpa både de elever som ligger långt bak som långt fram att utvecklas. Till nästa VFU- period ska jag bli bättre på att fråga min LLU mer om hur hon arbetar med de elever som inte riktigt hänger med i undervisningen.

Till nästa period ska jag även försöka bli mer medveten om hur jag talar till eleverna. Jag kommer att jobba på att vara ännu mer tydlig när jag undervisar och instruerar. Jag kommer även tänka på att prata med eleverna på ett sådant sätt att de inte känner att det är deras fel att de inte förstår.

Tankar efter praxisseminariumet

Onsdagens praxisseminarium var väldigt intressant och kändes väldigt givande. Alla hade med sig olika historier och erfarenheter och det blev tydligt hur olikt man arbetar på olika skolor och hur olik resursfördelningem ser ut. Ämnen som återkom under hela seminariumet var relationen mellan lärare och elever, hur man förhåller sig till barnen och hur viktigt det är att man finner rätt balans. Det gäller att inte blir för auktoritär, men man ska heller inte hamna i "kompisfällan". 

Något annat som diskuterades mycket var vikten av att man arbetar tydligt och strukturerat och hur viktigt detta är för de elever som har lite svårare att koncentrera sig under längre perioder. Jag fick mycket bra tips på hur man kan arbeta med att strukturera och tydliggöra undervisningen för dessa elever och att man kan göra schemalagda inslag som en promenad. Vikten av att involvera eleverna genom att låta dem ta eget ansvar och låta dem medverka i olika former av beslutsfattande var något annat som kom upp under seminariumet. Genom att eleverna själva görs till medskapare av reglerna finns en större chans att de faktiskt tar eget ansvar att leva upp till det som bestämts. Man kan även låta elever skriva under ett " kontrakt" där eleven exempelvis lovar att vara lyssna och respektera sina klasskamrater och läraren. 

Det var väldigt intressant att få ta del av de andras erfarenheter och höra vilka utmaningar som fanns på deras skolor samt hur man arbetade ned detta. Jag fick många bra tips och idéer som jag kommer att ta med mig till nästa Vfu-period.

Textsamtal: Reflektion

I tisdags höll jag mitt textsamtal i halvklass med eleverna i 6a. Samtalet gick ganska bra, men det är ändå en hel del saker  skulle ändra på till nästa gång. Först och främst hade jag nog över valt en annan typ av text. Jag valde ju att läsa afrikanska dilemmasagor, något som gick hem relativt bra hos eleverna. Dock kan jag känna att detta var texter som var svåra för eleverna att känna igen sig i och därför kändes det som kopplingen till egna erfarenheter inte helt lyckades. Eleverna var även ganska trötta och okoncentrerade vilket ledde till att det blev mycket trams och samtalet spårade lätt ur.  Till nästa gång kommer jag absolut att hålla samtalet tidigare dagen. De frågor jag hade förberett fungerade ganska bra och det var väldigt intressant att höra elevernas tankar och idéer. Det gick också ganska smidigt att spinna vidare på det de sa. Jag lät även eleverna diskutera en del saker i par, något jag tyckte fick väldigt bra effekt och ledde till att de som annars inte sa så mycket fick chans att yttra sig. 

IKT

På just de lektioner vi har varit med har man inte arbetat så mycket med IKT. Just nu håller skolan på att investera i i-pads som ska ersätta datorer. Alla elever med undantag för de tre sexorna har fått varsin i-pad. Tanken är väl att de ska jobba mer aktivt med IKT på lektionstid när de väl fått sina i-pads. Just nu finns ca 100 elevdatorer och varje lärare är utrustad med en dator och en i-pad. Eleverna jobbar en del i googledrive där de bl.a. skickar in sina renskrivna arbeten. De har även en läroplattform där information, närvaro, läxor, resultat och betyg läggs upp. Lärarna utbildas fortlöpande av skolans IKT- ansvariga. Vad gäller nätmobbning och dylikt pratar lärarna kontinuerligt med eleverna. Man har även haft Netscan, ett företag som är specialiserade sådana frågor, på besök. Man arbetar också med att begränsa tillgången till nätsidor där man vet att kränkningar ofta förekommer. Vad gäller källkritik och upphovsrätt är även detta något som man diskuterar och jobbar med kontinuerligt.

Kommunikation elever och lärare

Något jag har lagt märke till är att vår LLU är väldigt omtyckt av eleverna och jag ser att många av de lite osäkra eleverna gärna tyr sig till henne. Hon är väldigt lugn och förstående och jag tror att många ser henne som en trygg person som de kan luta sig emot. 

Vad gäller kommunikationen på lektionerna tycker jag kanske att det samtalas lite för lite och jag hade kanske önskat att det fördes lite mer öppna samtal där eleverna fick möjlighet att ta lite större plats. Det blir ofta ett upplägg med lärarledd genomgång där eleverna ibland får svara på frågor, dock oftast rena faktafrpgor som sällan inbjuder till diskussion.

Något som är positivt att eleverna oftast verkar på en tydlig arbetsplan som kallas till läroplanen vid uppstarten av ett nytt ämne. På NO-lektionen idag började klassen på ett nytt arbetsområde, avfall, förbränning och kolets kretslopp, som de ska jobba med de närmaste två veckorna. När vår LLU introducerade ämnet för elevernas var hon mycket tydligt med vad de skulle jobba med, vad de skulle kunna efter arbetet samt hur detta hängde ihop med det som står i läroplanen. Hon förklarade även vad och på vilket sätt som skulle bedöma deras prestation samt vad som krävdes för att bli godkänd. Detta tyckte jag var väldigt bra då det blev tydligt för eleverna vilka krav som ställdes på dem.  

Skrivuppgift: Reflektion

Eleverna verkade tycka att det var roligt att skriva haiku- och nonsensdikter. De hade tidigare arbetat med mer klassiskt diktskrivande, men verkade mer positiva till dessa alternativa diktformer. Trots att haikudikter kan vara lite svåra antog i princip alla elever utmaningen och de flesta dikterna blev väldigt bra. Vi la inte så stort fokus på haikudikternas typiska innehåll, utan fokuserade mer på formen. Skulle jag förändra på något skulle jag kanske välja att ägna hela lektionen åt just haikudikter och gå in lite djupare på historia och innehåll. Förutom ett bättre förarbete hade jag nog även valt att modellera hur man skriver en haikudikt och skrivit en tillsammans med eleverna istället för att enbart visa en färdig dikt.

Vad gäller nosensdikterna blev de uppskattade av eleverna. Tyvärr var det ett par elever som inte kunde hålla sig från att skriva en del olämpliga ord. Så här i efterhand skulle vi naturligtvis ha poängterat detta redan under instruktionerna. Till nästa gång hade jag nog förtydligat nonsensdiktens syfte och även visat ett eget exempel på en nonsensdikt

Vi valde att göra skrivuppgiften i helklass och eleverna satt vid sina bänkar två och två. Hade jag fått göra om lektionen hade jag nog delat in dem i mindre grupper där de kunde läst upp dikterna sinsemellan istället för att göra detta i helklass. Jag tror det hade blivit mer effektivt och känts mer avslappnat för de elever som inte känner sig bekväma i att tala inför klassen.

Skolmiljö

Miljön i skolan upplever jag som ganska stökig och stojig. Under genomgångar brukar de flesta elever ändå lyssna relativt koncentrerat men då det blir tid för självständigt arbete blir det genast mer kaotiskt och ljudnivån höjs märkbart. Även då det ska hämtas böcker eller annat material från elevernas hurtsar utbryter oftast ett mindre kaos, något som gör dessa moment mycket mer tidskrävande än de behöver vara. Jag har svårt att förstå hur eleverna lyckas lära dig något över huvudtaget i denna miljö, men det verkar som de på något magisk sätt klarar att skärma av det som händer runt omkring. Det blir å andra sidan tydligt att det är de "starkare" eleverna som klarar av att arbeta självständigt som klarar detta bäst, medan de andra får allt svårare att koncentrera sig. 

Något jag har reagerat på är användningen av mobiltelefoner. Eleverna har lov att ha med sina mobiler på lektionstid så länge ljudet är avslaget. Dock har läraren rätt att beslagta mobiltelefoner då de används på fel sätt och stör undervisningen. Detta verkar inte hända särskilt ofta och i min mening inte i tillräckligt stor utsträckning. Ofta spårar det självständiga arbetet ur på grund av att ett par elever håller på med sina mobiler istället för att arbeta och stör resten av klassen.

För övrigt är den fysiska skolmiljön okej. Vi tillbringar största delen av lektionstiden i en byggnad som är separerad från den faktiska skolbyggnaden. Kapprummet är ganska trångt och rörigt och klassrummen är väldigt kalla. Klassrummen har annars en okej storlek. Dock är de lite färglösa och oinsprirerande så det hade varit trevligt om väggarna prytts av exempelvis elevarbeten. 

Textsamtal: Planering och genomförande

 För tillfället arbetar klassen med sagor. De har läst sagor och skrivit analyser. Nu arbetar de även med att skriva egna sagor. Då fokus har legat på europeiska sagor tänkte jag introducera afrikanska dilemmasagor och spindelsagor. Eleverna är inte speciellt vana vid textsamtal. Då klassen kan vara relativt orolig och lite "pratig" har vi bestämt att textsamtalen ska genomföras i halvklass. De strategier jag har tänkt att eleverna ska få träna på är sin förmåga att dra egna slutsatser, sammanfatta textens innehåll och identifiera huvudbudskapet. Jag vill även att de ska fundera över det moraliska budskapet i texten och gärna koppla till egna erfarenheter. 

Jag har valt två relativt korta texter och jag har tänkt att den första ska läsas högt av mig. Jag kommer med jämna mellanrum stanna upp och diskutera texten med eleverna. Den andra texter har jag tänkt att eleverna läser själva i ett svep och så diskuterar vi den efteråt. Samtalet kommer att genomföras på eftermiddagen, efter nationella proven. Detta är verkligen inte optimalt, men det är tyvärr den enda tid som finns tillgänglig. Samtalet kommer att genomföras i klassrummet, men jag har tänkt att vi möblerar om och sätter oss i en cirkel för att skapa lite mer avslappnad stämning. 

Jag förberedde mig genom att läsa igenom texterna noggrant och  markera saker som jag tänkte kunde vara intressant att diskutera med eleverna. Sedan skrev jag ned punkter om vad jag skulle ta upp före, under och efter läsning. Samtalet fungerade helt okej. Det märktes att eleverna var trötta efter förmiddagens prov och samtalet spårade lätt ur. Det var däremot inte svårt att få dem att prata och diskutera, vilket var kul. Jag försökte vara flexibel och anpassa samtalet och spinna vidare på deras svar. Jag hade förberett en hel del frågor om textens budskap, karaktärernas betydelse, titeln osv.. Om samtalet skulle tystna hade jag även frågor som vad det tyckte vad bra/dåligt med texten och vad de skulle vilja förändra. Det slutade dock med att jag nästan bara ställde improviserade frågor och nästan inte tittade på anteckningarna en enda gång.

Skrivuppgift planering och genomförande

Just nu arbetar klassen med sagor. Man har tidigare arbetat med kända sagor och nu har man påbörjat skrivandet av sina egna sagor. Då detta projekt redan är i gång samt att de håller på och förbereder inför nationella provet bestämde vi att jobba med dikter i klassen, då det var en stund som klassen jobbat med detta. Eleverna får muntliga instruktioner samt skriftlig modellering på tavlan. Målet är att eleverna läser upp sina dikter för varandra. 

Jag förberedde mig genom att gå tillbaka till mina anteckningar från vår poesiverkstad. Jag hämtade även inspiration från uppslaget om Haiku i Karlsson& Kuicks Skriv om och om igen och skrev även egna dikter som vi sedan använde som exempel vid genomgången. Vi började med haikudikter och inledde med att berätta lite om hur man skriver en Haiku och vad man brukar skriva om. Sedan visade vi fram ett par exempel på tavlan och visade med hjälp av dessa hur man räknar stavelser. Efter detta moment var det dags för eleverna att börja skriva sina egna dikter. De fick välja om de ville jobba enskilt eller i par. Instruktionerna fungerade relativt bra och de flesta eleverna förstod uppgiften och genomförde den på ett bra sätt. Många av elevernas dikter hade ett naturtema, även om detta inte var obligatoriskt. Då eleverna skrivit klart fick de som ville komma fram och läsa upp sina dikter. Det var relativt många och fler än jag hade trott som ville läsa upp vilket var väldigt kul!

Vi avslutade lektionen med att skriva nonsensdikter. Denna övning blev något rörig och det blev lite missförstånd angående hur övningen skulle genomföras. I efterhand tror jag vi gav eleverna lite bristfällig information. Vi gav heller inte något eget exempel på hur en nonsensdikt kunde se ut, något som säkert hade underlättat förståelsen. Tyvärr blev det en del mindre lämpliga ord som skrevs på pappren och därför fick lektionen ett lite tråkigt slut. 

Mina första intryck

Vår LLU handleder två 6.e klasser i matte och NO. En del elever är lite spralliga och har svårt att sitta still. Den ena klassen är något mer kontaktsökande och är nyfikna och har många frågor och funderingar, medan eleverna i den andra klassen verkar hålla sig lite mer på sin kant. Undervisning bedrivs på ett ganska "klassiskt " sätt och inleds ofta med en genomgång och fortsätter med arbete i läroböcker där eleverna oftast arbetar enskilt( matematik-lektioner). Ett mycket positivt inslag i undervisningen är att eleverna, i halvklass,  varannan vecka har en praktisk NO-laboration som knyter an till det som diskuteras under NO- lektionerna. Man verkar inte arbeta speciellt ämesöverskridande med olika teman, utan man håller sig till ett ämne åt gången. Vad gäller IKT är klassrummen inte utrustade med smartboards och eleverna har ingen tillgång till varken surfplattor eller datorer i själva klassrummet. Datorer plockas fram vid behov och då främst till informationssökning. Vår LLU berättade att just eleverna i årskurs 6 har hamnat lite emellan då de yngre och de äldre eleverna fått varsin i-pad, vilket innebär att de får i-pad i nästa årskurs.

Något jag reagerat på är att eleverna får ha med sig mobiltelefonerna på lektionen. I viss mån används de i undervisningen för att ta kort på det som skrivits på tavlan, men oftast använder eleverna det för att spela spel och titta på youtube.

För övrigt verkar det som att det är en hel del elever som känns oroliga eller har med någon typ av problematik och som därför har svårt att fungera i klassrummet. Det är ganska mycket spring och prat under lektionerna, vilket bidrar till en ganska stressig arbetsmiljö. Det är naturligtvis inte så att allt är negativt, utan det är väldigt spännande och intressant att ta del av elevernas idéer och funderingar, men tyvärr är det ändå så att alla dessa "störningsmoment" ofta tar överhanden och stjäl mycket kraft och energi. Framförallt stjäl det mycket tid från själva undervisningen som därför sällan blir särskilt effektiv. 

Skolbiblioteket

Förra veckan var vi och besökte en skola i västra Göteborg, vars bibliotek tilldelades årets bästa skolbibliotek för ett antal år sedan. Om man ser till lokalen var det inte helt som jag hade föreställt mig. Jag hade trott att det skulle vara ett stort rustikt bibliotek fullt med böcker. Istället var biblioteket beläget i ett öppet rum som hängde ihop med skolans matsal. Trots detta rådde ändå en relativt tyst och lugn atmosfär och matsalsborden utnyttjades utanför lunchtiderna som arbetsbord. 

Även om lokalen i sig inte var så imponerande gjorde skolbibliotekspersonalen och deras arbete stort intryck. Personalen verkar väldig kunnig och engagerad, och hjälper eleverna med bokval, läromedel och it-support. De hjälper även lärarna genom att arrangera och hålla i boksamtal. Eleverna engagerades också i arbetet med skolbiblioteket då man använde sig av så kallade elevbibliotekarier som ansvarade för ordningen i varsin hylla.

Anledningen till att jag inte lagt ut mitt inlägg tidigare var att jag ville göra en jämförelse med skolbiblioteket på skolan där jag gör min Vfu. Vi gick dit idag för att göra ett besök, men det visade sig att den ordinarie bibliotekarien endast är där måndag, onsdag och fredag. Skolbiblioteket har dock öppet varje dag med annan bemanning de andra dagarna. Vi fick ändå titta in i rummet som inte var så stort men som ändå innehöll ett ganska stort urval av böcker för elever i alla åldrar.

Poesiverkstad

Gårdagens poesiverkstad har omvänt min poesifobi och visade att man faktiskt kan jobba poesi på ett roligt och mindre pretentiöst sätt.  Några av de övningar som vi jobbade med igår kan jag absolut tänka mig att använda i framtida undervisning, speciellt roliga tyckte jag nonsensverserna och klassdikten var. Eftersom var och en endast skrev några få fraser eller meningar försvann mycket av "trycket" som gärna uppstår när man ska skriva en dikt. Haiku tyckte jag också var ett bra alternativ som trots att formen är bestämd ändå är en ganska fri diktform. Limerick kändes däremot som en mindre bra alternativ, men att skriva en sådan typ av dikt klass- eller gruppvis kan nog ge ett bättre resultat.